torsdag 29 oktober 2009

Skrev visst...

... att jag hade en del att berätta. Det har jag säkert men det känns väl inte riktigt så just nu. Jomenvisst! Jag har varit på bröllop!
Det var ett riktigt sagobröllop när min systerdotter blev fru Sofie Lilliesköld. De vigdes i Läckö Slottskapell. Kunde inte ha varit mer sagolikt!



Efter bröllopet var det JAG som åkte på bröllopsresan ;). Skämt åsido, jag åkte till Kos! Det var härligt, men... en aning underligt samtidigt att komma hem och inte vara hemma. Det blev mycket tid på hotellrummet.


Mådde inte så bra av det. Tills jag insåg att vadådå?. Jag hade ju faktiskt "suttit inne" i ett år. Hur lätt är det då att bryta den vanan för att jag åkt till Kos? Därefter kände jag mig ganska nöjd ändå och gladde mig åt de dagar, kvällar och nätter (inte samtidigt dock) som jag var ute och hade det mycket bra!

Tidigare (förmodar att det numera är borttaget) fanns det ett förbud mot att dricka sprit före kl 12:00 i Sverige. Så dessa herrar har en mångårig tradition: Kl 11:00 (= kl 12:00 i Sverige) är det dags att lämna solstolarna för Baywatch med Ouzo och lite tilltugg.





För några år sedan följde da
merna efter. Inte till samma bord dock. Och de kunde ju inte gå på Baywatch. Nej, nu är det Charlies Angels som har möte.

Och här har vi väsentligheterna:

Eurobank uppsöktes. Tjejen blev helt bestört när jag berättade att en person på banken via telefon sagt till mig att jag var tvungen att komma dit för att ändra adressen... "Du har väl inte åkt hit bara för det?" Jooooooooodåååååååå sa jag givetvis. Och ändra adressen - Det gick inte att göra, såvida jag inte åkte till Svenska Ambassaden och skaffade ett intyg med stämpel som bevisade att jag bodde där jag bor. Och även om jag gjorde detta så har inte Eurobank möjlighet att skicka post till utlandet.I februari ska jag ringa henne så ska hon fuska lite och skicka uppgifterna jag behöver till taxeringen... Ja ja ja, EU år 2009. Till att börja med kanske de skulle passa på att byta namn?

På kvällarna hände det ett par gånger att jag lyssnade på Elvis, alias William Maurice. Min kamera är inte så bra på videos så det ser minst sagt mörkt ut, men låter bra. Synd att jag inte filmade n är han sjöng för Ancie via telefon ;)

Efter Elvis kunde det bli lite mer lokal musik, om möjligt ser det ännu mörkare ut:



Och avslut på vår kära "Nattklubb":



Vem har påstått att Kos är ungdomsö där äldre inte kan ha kul?

Så gick vi faktiskt på bar också:



Anitras Dans, Akta glaset!

En lite dråplig historia: Innan jag åkte till Kos trodde jag att jag hade tömt minneskortet på kameran. Efter typ halva vistelsen var kortet fullt. Hade således inte tagit bort de gamla fotona. Nemas Problemas. Jag tar bort några nu så tar jag resten lite senare... Så tömde jag kortet helt. Ridå! Halva Kosresan borta. Jag fick så att säga börja om från början. Tyvärr så hade en massa människor hunnit åka hem och hur gärna de än velat så tror jag i nte att de skulle ha kommit tillbaka för min fotograferings skull :(.

En sak kom jag i alla fall underfund med där på Kos. Jag kände mig redo att göra ännu en Nystart. Många nystarter blir det... Blev nästan lite otålig att komma "hem" och sätta igång. Tyvärr så har det inte blivit så. Jag försöker och försöker men kommer aldrig igång. Behöver nog verkligen vistelsen på Mösseberg som jag bett om. För att få en spark i arslet. Viljan finns men var är knappen?

Jag hade nästan två månader, från det att jag var i Falköping, när jag sov som normala människor. Det var helt underbart. Njöt i stora drag varje tidig morgon. Så kom jag tillbaka till Lidköping, från Kos och vips försvann sömnen - igen.

Jag behöver en puff ut ur det här hamsterhjulet!

Nu till de tankar jag hade tänkt plita ner nu. Det blev en lång inledning. För inte så längesedan stötte jag någonstans på frågeställning om det var något i livet man önskade ha ogjort eller ha gjort på annat sätt? Tänkte då att det nog inte fanns i mitt liv. Några små korrigeringar här och där ja. Men i stort sett har jag nog gjort rätt val. Det var tills i natt det. När mitt undermedvetna påminde mig i drömmarnas värld. En person dyker hux flux upp i drömmen. Och jag inser att där gjorde jag nog fel i alla fall. Hade en möjlighet att släppa in honom i mitt liv, men var i den delikata situationen att ha en valmöjlighet. Där valde jag fel man. Nej det var inte Vasilis. Det var på Kos men före Vasilis tid. Tänk vad en dröm kan åstadkomma! Hela tiden sedan i natt har jag mer eller mindre omedvetet funderat på hur det skulle ha varit nu om jag valt T. En stabil, ordentlig, trevlig, snygg karl. Dumma Jag!

Ja, detta var tänkt att bli ett litet kort inlägg. Hur lång tid tog det tro? Och då har jag inte fått med allt än? Det kommer mera om bröllopet :).

tisdag 13 oktober 2009

Hoppsansa...

... den här hade jag "glömt bort".

Mycket har hänt så det är nog dags för uppdatering. Men inte nu...