torsdag 16 februari 2012

Igår ...

... var det dags för Gastroskopi och Koloskopi.

Var väldigt "glad" över att jag skulle få narkos. Sa det till "alla" jag mötte på Dagkirurgen.

Upp på Operation. Placerade mig på varma dynor på operationsbordet och goa täcken över mig. Narkossköterskan monterade och förberedde all apparatur. När hon var klar ringde hon på övrig personal såsom Läkaren. De kom. Hälsade på dem.

De beslutade sig för att börja med Gastroskopin. "Ni får göra hur och vad ni vill bara jag får sova", sa jag.

Så sa narkossköterskan att hon börjat ge mig sömnmedlet. Väntade och väntade på att det skulle börja verka. Det hände saker runt omkring mig och jag förstod att de strax skulle sätta igång med Gastroskopin. Men! Jag sov ju inte. Så det sa jag till om: "Jag sover inte". Hörde att en kvinna sa att jag ville sova mer. Och märkte att någon grejade med något. Trodde att de ökade på dosen. Inget händer och jag upprepar ett par gånger till: "Jag sover inte". Så inser jag då att det är detta de kallar "lätt" narkos. Att man befinner sig någonstans mellan vakenhet och sömn. OK, får väl finna mig i det då. Men då fasar jag ändå för att de ska föra ner apparaturen i halsen på mig så jag öppnar ögonen och säger bestämt till att "Jag sover inte"!

Då befinner jag mig på uppvaket...